Denhär helgen har varit omtumlande.
Jag har varit i grå zonen, jag har varit total förbannad, jag har dränkt mina tårar i ljusröd champagne.
Jag har försökt känna efter vad jag känner, men jag känner ingenting. Bara tomhet, besvikenhet. Sorg? Ja. Lättnad? Ja, lite. Avundsjuka? Inte egentligen.
Jag vet inte vad jag behöver nu. Men jag vet att jag klarar mig igenom dethär. Jga har gått igenom så mycket, klarat av att stå på mina egna ben så många gånger förrut. Jag fixar det denhär gången också. Det tar bara lite tid. Men det är helt okej.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti