Problemområdet: Händer - Ongelmakohta: Kädet

Jag har länge redan haft små detaljer med min hands position och hur jag använder mina händer som borde ändras. 

Förra veckan då jag var nere och red Ronja kände jag att jag inte riktigt fick det stödet och den stabiliteten i handen som jag skulle önska. Jag började analysera över detta och kom fram till att jag troligtvis sitter med händerna för långt bak och att jag rider med för långa tyglar. Det gör att jag får helt för mycker rörelse i mina händer och allt blir ganska svaijigt.

Nästa gång jag rider tänker jag faktiskt fokusera på mina händer. På att jag har tillräckligt korta tyglar, att mina händer är så stilla som möjligt och att jag faktiskt rider henne från skänkeln in i handen, och inte tvärtom. Jag tror att det kommer hjälpa så att hon tar ett stadigare stöd framme i handen, och så har jag lättare att korrigera då mina tyglar inte är för långa. 

Som gemförelse. Mina händer i Järvenpää, och Charlotte Dujardins händer i London.

Minulla on aina ollut ongelmia käsieni asennon kanssa. Lisäksi tarraudun mielelläni kiinni vasempaan ohjaan, mikä tekee etenkin oikeasta taivutuksesta vaikeamman.

Huomasin kun viimeksi kävin ratsastamassa Ronjaa että en oikein saanut hyvää, tasaista ohjastuntumaa. Analysoin ja mietin asiaa, ja tulin siihen lopputulokseen että luultavasti istun kädet liian lähellä itseäni ja että ratsastan liian pitkillä ohjilla. Tämä johtaa siihen että ohjastuntumasta tulee epätasainen ja että pystyn liikuttamaan käsiäni aivan liian paljon.

Seuraavan krran aion keskittyä siihen että käteni ovat enemmän hevosen suuta kohti, ja että minulla on tarpeeksi lyhyet ohjat. Tämä toivottavasti johtaa siihen että Ronja ottaisi tasaisemman tuntuman kuolaimelle, kun pystyn pitämään kädet hiljempaa. Sen lisäksi minun on helpompi korjata asioita pienimmillä avuilla, kun ohjani eivät ole liian pitkät.

Ylhäälle laitoin videot minsuta Järvenpäässä sekä Charlotte Dujardanista Lontoossa. Siitä näkee hyvin että minä istun kädet melkein sylissä, kun taas Charlotte kantaa kätensä hänen edessä. 

Utvärdering av tävlingssäsongen 2014 - Kilpailukausi 2014 paketissa

Ronja och jag startade under året 11 starter. Alla var på Lätt A nivå, från föreningstävlingar till nationella tävlingar.

10.5 - Lätt A:2 - 65,6 % - 2a
11.5 - Kenttä 6 - 64,5 % - 4a
14.6 - Lätt A:1 - 58,1 %
15.6 - Lätt A:2 - 63,3 %
30.8 - Lätt A:4 - 60 %
7.9 - Lätt A:4 - 59,6 % - 7nde
27.9 - Lätt A:10 - 71,2 % - vinst (film här)
5.10 - Lätt A:2 - 66,5 % - vinst (film här)
19.10 - Lätt A:1 - 63,07 %
31.10 - Lätt A:1 - 59,9 %
1.10 - Lätt A:10 - 66,4 % -5te (film här)

Vår medelprocent för året var 63,4 %.

För mig och Ronja har dethär varit ett lärorikt år. Mitt mål var att vänja Ronja vid tävlingsbanan och skaffa rutin med henne. Jag har kommit underfund med att systemet med morgonridning passar Ronja väldigt bra, och att det allra viktigaste är att få henne avslappnad och tänka neråt och framåt med nacken i uppvärmningen. 

Jag är inte själv med att det är så stora skillnader i procenterna. Lätt A:1 programmet visade sig vara väldigt svårt för mig och Ronja, då vi inte fick till något bra flyt och allting kom så snabbt inpå. Lätt A:4s program kom efter sommaren då vi i princip varit utan träning, vilket gjorde det väldigt svårt. 

Nästa år vill jag vara ännu mera noggrann med att förbereda Ronja inför de kommande programmena. Jag skall öva mera på linjerna och faktiskt rida igenom programmen före tävlingen. Jag vill att hon skall kännas lättare och vara mera framför skänkeln i travprogrammet, nu känns hon ofta tung och lite seg. Det tänker jag förebättra med att rida tempoväxlingar och faktiskt få henne snabb och känslig för skänkeln. Det kommer också förbättra mellangångarterna. För tillfället känns de väldigt fina då man sitter på ryggen, men de måste få mera uttryck även då man tittar på dem. 

Överlag så är jag nöjd med våra resultat. Ronja har uppförrt sig väldigt bra och vi har kommit fram till ett fungerande koncept. Nu krävs det bara ännu mera träning och erfarenhet så blir det riktigt bra. 

Ronja i Järvenpää 5.10 // Ronja Järvenpäässä 5.10

Ronja ja minä kilpailtiin yhdessä 11 kertaa tämän kauden aikana. Kaikki radat olivat Helppo A tasoisia, seuraluokista kansallisiin luokkiin asti.

10.5 - Helppo A:2 - 65,6 % -2.
11.5 - Kenttä 6 - 64,5 % - 4.
14.6 - Helppo A:1 - 58,1 %
15.6 - Helppo A:2 - 63,3 %
30.8 - Helppo A:4 - 60 %
7.9 - Helppo A:4 - 59,6 % - 7.
27.9 - Helppo A:10 - 71,2 % - voitto (video täältä)
5.10 - Helppo A:2 - 66,5 % - voitto (video täältä)
19.10 - Helppo A:1 - 63,07 %
31.10 - Helppo A:1 - 59,9 %
1.10 - Helppo A:10 - 66,4 % -5. (video täältä) 

Keskiverto prosentimme oli 63,4 %.

Tämä on ollut opettavainen vuosi. Tavoitteeni oli että Ronja tottuisi kilpailuhevosen elämään, ja että saisimme yhdessä rutiinia. Olen oppinut että Ronjan kanssa aamuratsastus toimii todella hyvin ja että verryttelyssä tärkeintä on että saan Ronjan pyöreäksi ja rennoksi eteen pehmeällä niskalla.


En ole itse tyytyväinen siihen että prosentit heittelee niin paljon. Helppo A:1 ohjelma osottautui meille todella vaikeaksi. En saa rytmistä kiinni ja joudumme Ronjan kanssa epätahtiin kun tehtävät tulee niin nopeasti peräkkäin ja tilaa on niin vähän. Kun ratsastimme Helppo A:4 ohjelmat olimme olleet melkein koko kesän ilman kunnon valmennusta, mikä osittain selittää nuo alhaset pisteet.


Ensi vuonna aion valmistella Ronjaa paremmin tuleviin ohjelmiin. Aion ratsastaa radan osia sekä ratsastaa ohjelmat monta kertaa läpi ennen kisoja. Haluan myös että hän tuntuu kevyemmältä ravissa, tällä hetkellä hän tuntuu tahmealta ja siitä että hän jää pohkeen taakse. Tämän aion toteuttaa tekemällä paljon tempovaihteluita ja olemalla todella tarkka sen kanssa että Ronja on kevyt ja nopea pohkeelle. Se tulee myös parantamaan keskiaskelajeja, jotka tällä hetkellä tuntuvat selästä todella hyvältä, mutta näyttää vaatimattomilta.

Ylipäätänsä olen tyytyväinen meidän kauteen. Ronja on käyttäytynyt todella hyvin ja tiedän nytten mikä konsepti toimii hänelle. Nyt tarvitaan lisää treeniä, kokemusta ja tarkkuutta, niin hyvä tulee.

Long time no seen

Hej på er!

Det har gått alldeles för lång tid sedan jag senast skrev någonting. Anledningen är att min dators hårdskiva kraschade för ungefär en månad sedan, vilket gjort att jag inte fått uppladdat några bilder då det inte går via iPaden. Men nu är min dator upp and running igen, så nu blir det bättre.

Ronja har snart befunnit sig hos Jeanna i tre veckor, och jag har varit nere och hälsat på henne ett par gånger. Längre inlägg om vad jag har lärt mig kommer senare, nu ville jag bara uppdatera er om att bloggen är igång igen. Jag tänkte dessutom fylla bloggen med bra inlägg över jul och nyår. Jag har åtminstone planerat ett inlägg där jag utvärderar årets tävlingssäsong samt mina  mål för nästa år.

Heippa taas!

Postauksien välissä on mennyt luvattoman pitkä aika. Syy siihen on että tietokoneeni kovalevy meni rikki noin kuukausi sitten, ja iPadillä ei pysty lisäämään kuvia joten bloggaaminen on jäänyt todella vähäiseksi. Mutta nyt tietokone on taas menossa mukana, joten eiköhän tämä tästä.

Ronja on kohta seissyt kolme viikkoa Jeannan tallissa. Olen käynyt moikkaamassa sitä parikin kertaa, ja fiilikset ovat hyvät. Aion myöhemmin kertoa erillisessä postauksessa lisää siitä mitä kaikkea olen oppinut. Sen lisäksi aion huomenna alkaa valmistelemaan postauksia jouluksi ja uudeksi vuodeksi. Tulossa on postausta kisakauden purusta ja seuraavan vuoden tavoitteista. 

- Micaela

Hälsningar från Ronja // Ronjalta terkkuja

Glad självständighetsdag! 

Själv har jag haft en lugn morgon. Kvällen kommer bjuda på en massa festligheter, så det känns helt rätt att börja dagen långsamt.

Jag har fått hälsningar från Ronja. Hon har synnats till både på Jeannas instagram, och så var Elin (hennes blogg hittar ni här) igår nere och hälsade på rasmus och Peikko och då fick jag rapport om att Ronja såg ut att må bra och att hon jobbar bra med Jeanna. Det skall bli så spännande att resa ner it på måndag.

Denhär veckan har jag också planerat kommande säsong. Jag har satt upp både långsiktiga och kortsiktiga mål, funderat vad vi behöver bli bättre på, vad Ronja behöver lära sig och hur jag med mitt eget aggerande kan höja på kvaliteten av min ridning. Jag tror jag skall skriva ett inlägg om detta kanske redan i morgon. Vi får se.

Det ser bra ut / Näyttää hyvältä!

Hyvää itsenäisyyspäivää! 

Täällä aamu on alkanut todella rauhallisesti. Illalla on luvassa kaikenlaista juhlavaa ohjelmaa, joten tuntuu aivan oikealta ottaa ensin hieman rennosti.

Olen saanut terveisiä Ronjalta. Pari päivää sitten löysin Ronjasta kuvan Jeannan instagramissa, ja eilen Elin (jonka blogin löydätte täältä) oli moikkaamassa Peikko ja Ramusta ja sain samalla raporttia että Ronja näyttää viihtyvän ja et hän oli mennyt hyvin kun Jeanna oli ratsastanut. Olen todella innoissani siitä että pääsen maanantaina moikkaamaan mun rakasta.

Tällä viikolla olen miettinyt meidän yhteisiä tavoitteita. Olen asettanut sekä ensi kaudelle, mutta myös pidemmän päälle tavotteita. Olen pohdiskellut mitä asioita Ronjan pitää vielä oppia, mitä asioita voidaan ainoastaan pienellä hionnalla saada paremmaksi ja miten voin itse kohottaa ratsastukseni laatua. Tälle asialle tarvitaan kyllä oma postaus, ehkä kirjoitan sen jo huomenna tai sitten se jää loppuviikoksi.

Ronja <3

Nu börjar äventyret // Tästä se alkaa

På måndag skickade jag iväg Ronja med en enorm lastbil till Stockholm. Till Segersta Equestrian. Till Jeanna Högberg. Nästa vecka åker jag själv ner till Ronja för att rida och träna henne där.

Och denna gång är det inte fråga om en endast en kort visit. Jag och Ronja kommer spendera hela nästa halvår på Segersta. Jag kan inte med ord beskriva hur ivrig jag är över att få möjligheten att träna och rida i samma ridhus med ett par av Sveriges duktigaste dressyrryttare.

För jag känner mig ibland så ensam. Här i Finland finns det endast ett få bra tränare, varav Stella enligt mig är den bästa. Och när hon är borta så blir jag ensam med Ronja. Jag har nu lyckats bygga upp henne riktigt fint baserat på vår förra träning, men för att komma framåt och speciellt börja befästa bytena så behöver vi hjälp. Och det är jag alldeles säker på att Jeanna kan hjälpa oss med.

Ronja fick sträcka på benen före den långa resan // Ronaj sai hieman jaloitella ennen pitkää matkaa

Maanantaina Ronja tepasteli Åby Horselinen aivan uskommattoman isoon rekkaan. Matkakohteena on Tukholma, Segersta Equestrian ja Jeanna Högberg. Ensi viikolla lähden itse Ronjan perään.

Mikä parasta, että tämä ei ole mikään pikavisiitti. Sillä tulemme viettämään seuraavan puolen vuoden Jeannan opeissa. En voi sanoin kuvailla miten innostunut olen siitä että minulla on mahdollisuus päästä valmentautumaan niin hienoon paikkaan kuin Segersta. 

Koska onhan se vaan niin. Täällä Suomessa on todella yksinäistä. Täällä on ainoastaan pari oikein hyvää valmentajaa, josta mielestäni Stella on ehdottomoasti paras. Ja kun Stella on poissa, minä jään ilman valmennusta ja apua. Vaikka olenkin saanu Ronjan pysymään nytten tosi hyvänä viime valmennuksen jälkeen, niin me tarviimme nyt apua kun seuraavana vaihe olisi laukanvaihtojen opettelu sekö muutenkin Ronjan ratsastettavuuden parantaminen. Uskon että tulemme saamaan sen kanssa todella paljon apua Segerstalla.

Två veckors vägkost // Kahden viikon matkaeväät

Redo för resan // Valmiina matkaan!

// Micaela

Öppnor och slutor

Hejsan. Här har tiden varit alldeles för knapp, och jag har inte hunnit skriva ner någonting alls.

Tillsammans med Ronja har vi tränat på. Vi har nu övat på de svårare rörelserna. Jag tycker att hon nu börjar hållas i en väldigt nätt form, med en mjuk kontakt och en nacke som går att ställa och böja avslappnat, så jag tänkte att det nu är dags att ta upp träningen en nivå i svårighetsgrad. Så fort jag fått klart mitt slutarbete i skolan skall jag lusläsa de program som jag hoppas tävla nästa år, checka in linjerna och kolla upp vad vi behöver lära oss. 

Fram till att jag faktiskt hinner kolla upp rörelserna, så har jag gjort uppgifter med sådana rörelser som jag vet att kommer i programmena. Vi har övat mycket på galoppslutorna, som jag gjort längs med långa diagonallinjer. Jag har satt stor fokus på den förvända galoppen, på att Ronja skall hitta balansen på bakbenena och bära sig även där. Och så har vi övat på piruettgaloppen. Till vänster fungerar den alldeles jätte fint redan, till höger blir den hela tiden bättre och bättre. 

Ronja känns väldigt stark i galoppen. I traven däremot blir hon lätt lite seg och långsam för mina hjälper, jag skulle vilja ha henne känsligare och mera på. speciellt i de långa travslutorna så blir hon i slutet låg i steget, men det får vi lösa nästa gång på träningen.

Jag har också fått en aha-upplevelse med slutorna. För att få mera tryck i dem i galoppen och få en säker position för dem redan från början, så har jag börjat rida öppna förrän jag börjar själva slutan. Någonting som man sagt åt mig i miljoner år, tänk att det skall ta så länge att lära sig. Men det känns super bra att först hitta en balanserad öppna, och sen bara därifrån enkelt leda in henne i en sluta.

Så, det är vad vi tränar på för tillfället. Öppnor och slutor.

Det känns roligt att äntligen få träna lite mera på svåra rörelser, och det som är extra roligt är att hon varje gång som jag rider henne känns säkrare och säkrare. Idag gjorde hon flytande övergångar mellan sluta-öppna-sluta till vänster i galoppen. De till höger var inte lika bra, men det kommer.

It is all about the details

Ååh, träningsvärk

Alltså hjälp. Jag tror aldrig min kropp varit så sjuk och trött som efter fredagens träning.

Förra fredagen var det alltså dags för ett gympass tillsammans med Steffi. V var 12 personer från vår ridklubb, och så Steffi som coach. 

Steffi hade oss och göra olika sorters serier, mycket focus låg på magen och lårena. Vi gjorde armhävningar, magmuskelträning, vi stog på händerna, ja en massa olika sorters rörelser. I slutet körde vi en slutspurtsträning där man först skulle göra en rörelse där man hoppade ner till golvet och sen upp 10 gånger, sen skulle man göra 10 stycken magmuskler och efter det 10 swing med en kahvakuula. Detta repeterades fyra gånger, så snabbt man bara kunde. Jag kan säga att jag inte var snabb. 

Fast jag märkte i hur dålig kondition och muskelstyrka jag är i, så var träningen endå super rolig. Rörelserna var enkla, och Steffi var underbart positiv och uppmuntrande. Vi kommer alla få ett eget träningsprogram inom 2 veckor, och jag tänker absolut träna så attan. Det duger ju inte att Ronja är i topptrim, och så är min egna kondition sämre än en hösäcks. Jag skulle kunna skriva ett inlägg om vad jag hoppas uppnå med träningen och så, det är ju roligt att kunna blicka bakåt sedan. 

Jag har fått en massa ut av dessa två tillfällen. Steffi har inspirerat mig att faktiskt börja tänka på min kropp, vad jag äter och hur jag motionerar. Tack Steffi för det, du är en otroligt inspirerande och motiverande.

Bild från we<3it.com

Ridning och märkeshets

Träns från Otto Schumacher, bett från Sprenger, sadel från Hennig, sadelgjord från JH, sadelfilt, lindor och paddar från Eskadron.
Hjälm från Samshield, halsduk okänd, t-skjorta från HM, tröja från Spooks, softshell frn Kingsland, dunjacka från Kingsland, byxor från Spooks, sockor okända, stövlar från Könings, sporrar från Sprenger.

 

Snabbt ihopräknat blir dethär 9 olika märken. Om jag skulle ha funderat på hur jag satte ihop outfitten skulle jag enkelt ha kunnat få oohp typ 12 olika märken.
Om någon säger att det inte finns märkeshets i ridvärlden så har den nog levt någonstans långt ute på landet med endast sina egna hästar i stallet.

För mig är det viktigt att se bra och välvårdad ut då jag rider. På samma sätt som jag vill att mina kläder ser bra ut i vardagslivet, så vill jag att det är snygga i stallet. Argumentet att i stallet kan man klä sig i vilka trasor som helst stämmer säkert. Jag spenderar också ibland min tid i stallet i mysbyxor och slitna skor. Men om jag vill träna ordentligt, så känner jag att min motivation höjs om jag har kläder som passar Ronjas sadelfilt och lindor och som gör att jag känner migg snygg och professionell då jag tittar mig i manegespegeln.

Varför köper jag då int emina ridkläder från Hööks eller Horze, om det viktigaste är att matcha hästens utrustnings färger? Kvalitet är för mig en viktigt faktor. Med kvalitet kommer bra passform och kläder som sitter snyggt. Som exempel så vill jag att mina ridbyxor skall sitta supertajt. Om man jämför mina byxor från Hööks och mina byxor från B Vertigo så är det en så otrolig skillnad. Byxrna från hööks är redan för lösa efter endast ett halvt år, medan mina B Vertigon känns som nya varje gång jag drar dem på mig.
Och så lyssnar jag mycket på mina förebilder. Könings stövlarna köpte jag för att jag verkligen behövde nya stövlar och för att min tränare sa att de är de bästa. Det samma med sadeln. Den satt perfekt på Carry, den kändes bra och märket var högklassigt.

Jag känner inte att jag har ett osunt förhållande till märken. Jag vill se snygg och prudlig ut då jag far på träning, därför väljer jag att klä mig i kläder med bra passform och hög kvalitet. Och dessa är oftast märkeskläder. Detta stämmer inte på alla märken, jag har ett par sadelfiltar som kostat över 100 euro och de är redan noppiga. Jag kommer inte köpa av dem pånytt, eftersom de enligt mig inte håller måttet. Men oftast får man bättre kvalitet om man betalar lite mera.

Problemena uppstår då man börjar klä sig i vissa märkes klädes för omgivningens skull. När man kännner att man duger endast om man har dendär Kingsland jackan eller Samshield hjälmen. Ridning och stallet skall vara en fristad, ett ställe dit man kan komma precis som man är och bara njuta av sina kompisars och hästarnas sällskap. Om märkena börjar spela för stor roll, försvinner detta. Pressen att passa in är tyvärr väldigt hög då man är ung, och det baseras ofta på kläderna eftersom det är ett enkelt sätt att visa tillhörighet. Jag är mycket för att problemen löser sig med tiden, då man blir lite äldre. Att man kan lära sig någoting från alla livsskeden. Men om man tydligt blir mobbad för att man inte har dendär Kingsland mössan så är det inte bra. Mina tips är att man kan fundera på hur du kan göra det bästa av situationen. Fixa ihop en snygg outfit med kläder från billigare märken. Sök på HM, Gina Tricot eller Hööks. Har du en snygg helhet kommer du redan långt. Är det fast på att ha en viss stils mössa eller vantar? Kanske din mamma eller mormor är bra på att sticka. Gör din egna variant av Kingslandmössan. Kanske du kan spara ihop pengar till märkesplagge. Kanske du kan hjälpa till i trädgården eller tvätta bilen för en liten peng. Förklara för de vuxna hur det ligger till och att du skulle behöva lite pengar.
Men det allra viktigaste är att du har lite skinn på näsan. Bara för att någon har en viss mössa eller tröja gör den inte till en bättre ryttare. Hästarna bryr sig inte om vad du har på dig. Du kommer inte automatiskt klara sig bättre på timmen bara för att du har på dig ett par märkesbyxor. På en tävling är det inte den som har snyggast outfit utan den som visar upp sin häst bäst som vinner. Kom alltid ihåg det och jobba hårt för att bli en bättre ryttare. För du vill att människor skall se upp till dig för att du får den svåraste hästen i stallet att gå super bra, och inte för att du är klädd i Kingsland och Pikeur från topp till tå.

Under sommaren fick jag ofta höra att jag kan inte ha så fin utrustning för att jag är en så dålig ryttare. Bakom dethär ligger säkert rädslam för att andra skall tala bakom ryggen på en, säga att "hon har så fin utrustning, men hon rider så dåligt. Helt onödigt att hon har så fin utrustning". Det är lite samma som om någon får en jätte fin häst fast hon inte rider så bra. Reaktionen baserar sig oftast på avundsjuka. Här är felet absolut inte i ryttaren som har den fina utrustningen, utan hos den som talar illa eller tänker elakt. Fin utrustning är inte bort från någon. Tycker du något är snyggt skall du få bära det oberoende av om du är nybörjare eller professionell. Någon kanske talar illa om dig bakom din rygg, men de är bakom dig för en orsak. Om du inte beter dig som om du skulle vara en bättre ryttare bara för att du har en märkeshjälm eller märkesbyxor, kommer människor inte heller behandla dig som så. Och om de endå gör det, så är det baserat på avundsjuka och såna människor lönar det sig att lämna bakom sig.

Så, ja. Det finns märkeshets i stallet. Men det är upp till dig själv vad du gör av det. Låter du de dryga tonåringarna i stallet påverka dig, eller sätter du istället ner din tid på att bli bäst på hästryggen. Hitta kompisar som inte bryr sig om varifrån dina ridbyxor eller din mössa är, men få inte dåligt samvete om du har en märkesjacka. Du är i stallet för att trivas, och alla trivs vi på olika sätt. 

Början av veckans ridning

Hej på er.

Jag sitter just nu i kökssoffan och lackar naglarna efter en stor lunch inspirerade av Steffi. Den bestod av höna, rid och en sallad med tomat, avocado, mozzarella och nötter. Nu hoppas jag jag hålls mätt länge. Annars så har jag laddat kylskåpet med bär och klementiner till mellanmål.

Jag har nu ridit Ronja tre dagar. Idag och på må var hon super, igår var hon inte alls bra. Vi har fokuserat på galoppsamlingarna och galoppslutorna. Till vänster har hon gjort dem alla dagar helt super fint, till höger kämpade vi så attan igår och idag satte de äntligen. Vi har tränat samlingarna på stora ändcirklar, och så gjort långa diagonaler i sluta. 

Problemet igår var att Ronja blev väldigt seg och långsam, och så ville hon inte hållas ordentligt i eftergift till höger. Idag började jag med att noggrant analysera hur jag rider då jag rider i vänster varv. Då jag samlar henne där sitter jag långt ner med benena, jag leder neråt och åt sidan med inner tygel och så tar jag halvhalter med ytter genom att lite lyfta på handen. Allting går lätt och smidigt och Ronja samlar super fint ihop sig.

Jag lät Ronja få en skrittpaus och så gjorde vi helt samma sak till höger. Jag märkte att problemet är att jag blir hårt och stelt och hålla henne med vänster hand. Så fort som jag på samma sätt som i vänster varv började ta halvhalteroch lite lyfta på handen, så fungerade det super bra. Hon samlade inte sig lika bra som till vänster, men mycket mycket bättre än vad hon någonsing har gjort förrut.

Jag fokuserade också på att sitta lång med benena och inte bli och pressa. När jag ba om reaktion med benena skulle hon reagera, men annars var skänklarna stilla och låg endast nära hennes sidor. Och tadaa, det fungerade. Jag fick en häst som var alert och snabb för hjälperna.

Idag kändes Ronja super super fin. Jag är så nöjd med henne. Imorgon får hon en välförtjänt vilodag, och i slutet av veckan tänkte jag fokusera på travarbetet.

Inspired by Steffit

Idag hade vi Stefanie "Steffi" Hagelstam och föreläste i vårt stall. Steffi driver bloggen steffit.com, är med i Valios nya reklam och är annars bara underbart glad och energisk.

Steffi berättade om träning, om kost och om mental hälsa. Vi fick lära oss uppvärmningsjumppa och slutstretchning, men det som fastnade mest hos mig var hur viktigt det är med kost.

Jag är själv extremt dålig på att äta hälsosamt. Lyckligt lottad som jag är så har jag aldrig egentligen behövt tänka på vad jag stoppar i mig, det fastnar ändå aldrig på min kropp. Men jag tror att min kropp skulle må otroligt mycket bättre om jag skulle lyckas hålla ett jämnt blodsocker, äta mat som är så ren och naturlig som möjligt (dvs. utan en massa socker och extra tillsattsämnen) och faktiskt dra ner på sötsakerna. För tillfället äter jag ungefär ett varmt mål om dagen, och mella n det stillar jag hungern med en massa små mellanmål som mer än ofta består av någonsorts sockerbomb. Det är inte alls bra.

Min plan mot detta är att börja planera vad jag äter. Köpa hem goda frukter och bär som man lätt kan ta med sig som mellanmål. Försöka äta godis endast en gång i vecka, och dricka dedär 2 litrarna vatten per dag. Försöka äta både morgonmål, lunch och middag, och sen bra mellanmål på det. En stor utmaning, såklart, men jag vill försöka och se om det faktiskt spelar någon roll.

En annan sak som jag absolut skall börja göra är min egna uppvärmning före ridningen och stretchning efter. Det tar max 10 min sammanlagt, och jag vill pröva på om det gör någon skillnad mot hur jag känner mig själv på hästryggen.

På fredagen skall vi gå till gymmet tillsammans med Steffi. Det kommer bli otroligt roligt, och jag blev så lättad då Steffi sa att det räcker om man går till gymmet 2 dagar per vecka om man rider så mycket som jag gör. 2 dagar i veckan skall jag nog klara av, så jag väntar med iver på fredagen.

Super Steffi!

 

Film från lördagen

Här kommer film från lördagen. Martina håller på med ett filmprojekt och därför har hon filmat lite mera än endast banan. Jag älskar de första scenerna med sminkning och flätning.

Tydligen vill inte youtube och blogger synka ihop, så länken till filmen är denna: https://www.youtube.com/watch?v=UCZfY2-aNUM&feature=youtu.be

Vår prestation börjar vid  1:13. Före det är det lite detalj och förberedelsefilmning.

Ronja rörde sig riktigt riktigt bra genom hela banan. Hon gjorde en miss i vänstra travskänkelvikningen då hon bröt till galopp och bakdelsvändningarna är ingenting att hänga i julgranen, men annars är det riktigt riktigt bra. I galoppen blir hon lite kort och spänd i nacken, så detta måste vi arbeta på. Galoppen är annars hennes starkaste gångart, så jag tror att bara jag får henne riktigt avslappnad och rund i den så kommer vi få riktigt fina siffror för den också. Denhär banans resultat var alltså 66,4 % och en femte placering.

Dessutom är jag så glad över att hon lärt sig att uppföra sig i prisutdelningen. I början av sommaren hoppade hon mest omkring, men nu står hon nätt stilla och hälsar på domaren. Hon får nog annars också guldstjärna på beteendet, min lilla häst <3 

Inga filmer ännu

Tyvärr så har jag inte ännu fått filmerna av Martina, så de får vänta. Imorgon är det dags för ett ridpass igen, idag har mamma bara promenerat Ronja.

Bilden under är från vår förenings egna tävlingar som var i september.

Hemma

Vilka intensiva tävlingsdagar vi haft. Jag har inte just nu några filmer eller bilder, men jag borde få av dem imorgon av Martina, så då kommer det närmare analys. Här kommer ändå en snabb update.

Igår kändes Ronja super fin i uppvärmningen, men inne på banan började jag rida henne för mycket bakåt med handen, vilket ledde till att hon blev för bunden, spänd och kort i formen, vilket sen ledde till att hon blev bakom skänkeln och så fick vi missar genom programmet. Vårt resultat var 59 %.

Idag kändes Ronja igen super fin i uppvärmingen. Jag fick av domaren igår ett råd att inte rida så mycket bakåt, utan istället låta Ronja gå framåt. Dethär tänkte jag mycket på inne på banan och jag var noga med att sitta rakt på henne, och inte bli och skuffa henne lite bakåtlutad. Och så höll jag en supermjuk hand med endå ett bra tag. Det funkade super fint, Ronja kändes så elastisk och avslappnad. Vi fick en miss i vänstra skänkelvikningen och dåligt för bakdelsvändningarna, men annars var programmet jämnt och snyggt. Vårt resultat var 66,4 % och en femteplats. Med denhär prestationen är jag super nöjd.

Jag har också kommit fram till att även om galoppen är Ronjas finaste gångart, så är det också hennes svaghet. Det är här som hon lätt blir för kort i nacken och spänner upp sig. En av vinterns utmaningar blir att få henne att röra sig samlat och avslappnad, utan att bli för kort och hög i nacken. Det är så skoj att få nya insikter i saker och faktiskt förstå in på djupet.

(C) Susanna Niemi

Imorgon kommer det förhoppningsvis upp filmer och lite djupare analyser. Nästa vecka kommer focus vara på nästa säsongs mål och träningssäsongens upplägg. Spännande.

 

Tävlingshelg på inkommande

Säsongens sista tävlingshelg har kommit. Om en halvtimme skall jag stiga upp, packa ihop alla mina grejer och sedan fara iväg till stallet. Med till Ypäjä kommer Martina och min allra bästa vän och hästskötare Anni. Då vi tre är på G brukar resultatet bli alldeles fantastisk bra och vi brukar ha så roligt tillsammans.

Programmena vi skall rida är Lätt A:1 nu idag och imorgon Lätt A:10. Lätt A:1 tycker jag inte alls så mycket om, speciellt dden sista inkomningen och ryggningen är svåra. Så på dem tänker jag inte sätta så mycket press.

Annars så är min plan att få Ronja att hållas stadigare i handen inne på banan. Jag vill att hon har ett bra sug och kontakt och rör sig i en mjuk rund form. Så vill jag kunna visa upp bättre mellangångarter än vad jag tidigare lyckats med inne på banan, för de är faktiskt så fina bara hon visar upp dem.

Filmer och analyseringer kommer imorgon kväll eller på söndag, en kort update från dagens ritt som startar klockan 18:30 kommer ikväll.

Fina Ronja förra gången vi var ute och tävlade. Idag vill jag att vi gör minst lika bra ifrån oss.

 

 

Inspiration

Såhär i höstrusket händer det lätt att man lite tappar bort sin inspiration. Man måste rida sent på kvällen då det är mörkt, hästarna är sura då de bara står ute i leriga hagar och ingenting tycks gå åt rätt håll. Då behöver man lite inspirationsboost. Jag brukar se till att matcha till med utrustning som går bra ihop,lacka hästens hovar och kanske sätta lite glitter i svansen. Bara för att pigga upp det lite.

En annan sak som ger en inspiration är att se på filmer. På Youtube kan man hitta massvis med bra ridning. Man kan analysera allt från hur ryttaren sitter, till hur hästen rör sig, till vadför musik ryttaren har till sin kür. Eller så kan man bara titta på filmer som får en att hitta dendär gnistan igen. Nedan har jag listat mina favoriter.

Edward Gal på Moorlands Totilas. Behöver jag säga mera? Den hästen, den ryttaren, den musiken. Jag har sett dethär programmet hur många gånger som helst, och jag får fortfarande kalla kårar.

Andreas Helgstrand på Blue Hors Matinea. Dethär är den första videon som jag kommer ihåg att jag skulle ha tittat på och tyckt att wow. Som liten flicka var dethär paret min förebild, och lika mycket tycker jag om dem ennu idag. Andreas är annars också en stor idol för mig, han är så trevlig och jordnära.

Daniel Bachmann på Donna Silver. Daniel tränade mig i Danmark, och wow, jag kan inte säga annat. Så otroligt ödmjuk och så duktig. Killen är under 25, och han rider såhär bra. Daniel är också en av mina stora idoler. Då vi var och prövade Ronja förra hösten, så fick jag se honom träna Donna Silver, och den hästen kunde dansa.

Sen har jag en inspirationsvideon som bara ger mig så mycket motivation för att den är så fint gjord och den skapar en sådan känsla.

Vad gör dig lycklig? Vem vill du vara? När du vet svaret på de frågorna, har du redan kommit långt.

Framför skänkeln

Hu, så vi fick svettas idag. Vi kämpade så attan, och det lönade sig, för Ronja var så så fin i slutet.

Vi började med att värma upp i trav och galopp. Ronja kändes här riktigt bra. Jag letade bara efter ett jämnt stöd framåt neråt på en ganska kort hals, och det fungerade fint.

Sen jobbade jag galoppen först till vänster, sedan till höger. På programmet var delar ur Lätt A:2, dvs en kort ökning på långsidan, sen volt tillbaka och förvänd galopp. Vi övade mycket på ökningarna, att hon inte får smygöka i början, att ökningen kommer med en rund nacke och att hon faktikt håller sig på bakbenena och framför skänkeln i intagningen. Till vänster var det inget problem, men till höger så fick vi först jobba på galoppens samlingsgrad, att Ronja skulle hållas framför skänkeln men endå inte ignorera mina halvhalter och samlingen som jag ville ha med dem. Då dethär gick igenom så var nästa problem att Ronja inte hölls framför skäneln i intagningen. Hon kom nog snabbt tillbaka, men helt för skarpt och lämnade bakbenena efter sig. Dethär jobbade vi länge med, och genom att hjälpa till med spöet och hålla henne rund nere så fick jag igenom det också. Sedan var de förvända galopperna inget problem.

I traven övade vi också på ökningarna och så gjorde vi skänkelvikningarna. Här försökte Ronja i början bara maska sig bakom skänkeln, och då jag sade till så tyckte hon att hon kunde springa hur hårt hon ville utan att bry sig om mig. Jag satte extra fokus på att faktiskt se till att hon trava framför skänkeln, och så höll jag ett stadigt tag om tyglarna. Och så plötsligt, så släppte det. Hon kom ner runt och fint, och reagerade så fort jag satte skänkeln runt. Fina fina Ronja <3

Dagens lärdom som jag skall ta med mig till morgondagens pass är att jag måste vakta Ronja så att hon inte blir bakom skänkeln. Hon skall jobba hela tiden med bakbenena, vara hela tiden där mellan min skänkel och hand. I alla övergångar, både neråt och uppåt, så skall hon tänka framåt. 

Jag är ren ivrig inför morgondagens pass. Oftar brukar Ronja vara riktigt fin att rida den andra dagen, så ethär blir spännande.

Du och jag <3

 

Tillbaka

Jepp, de senaste veckorna var exakt så stressiga som jag fruktade. Därför har jag inte hunnit uppdatera någonting. Men nu borde det vara lite lugnare, så månne jag inte kommer in i ett bra uppdateringsflow. Det är ju så roligt att kunna läsa tillbaka om ens erfarenheter och åsikter.

Ronja har känts riktigt bra de senaste veckorna. För en vecka sedan ordnade vår förening egna dressyrtävlingar, där vi med minimalt uppvärmingsområde och en väldigt kort uppvärming red ihop 63 % i Lätt A:1. Ronja kändes bra och avslappnad och hon gjorde inga missar, men jag fick inte något uttryck i ritten. 

Det fick vi däremot korrigerat nu på tisdag då jag var och tränade för Stella. Underbart att Stella hade tid för oss, att hon kunde rida Ronja en stund och sedan hjälpa mig från marken. Det ger en så mycket motivation. Stella sa att jo, Ronja ser mjuk och avslappnad ut, men att jag måste kräva en mera strikt ram av henne. Våga kräva stödet i handen och att hon skall hållas nere i formen. Nu har jag släppt henne lite för fri, och ja, det skapar kanske en nöd och glad häst, men så fort man skall börja göra några rörelser så blir det flaxigt och ojämnt. 

Så det har vi övat på nu. Jag har ridit 3 pass med det nya tänket, och vilken skillnad det är. Jag får ett helt annat grepp om hela hästen och jag bara ser hur hon kröker nacken framför mig. Igår bjöd hon på sådana travökningar att hon aldrig förr ökat så fint. Nu har jag också en känsla av att jag faktiskt kan inverka på henne, att hon lyssnar på mig och att det inte är en omöjlig uppgift att snart börja träna på de svårare sakerna.

Denhär veckan kommer det hända spännande saker. Först skall det tränas på måndag och tisdag, på onsdag är det dags för utflykt och på fre-lö är det dags för säsongens sista tävlingar. 

Hösten nnebär annors också en massa spännande. Vi filmade just tillsammans med Martina en video för hennes kommande projekt, jag hoppas på att få visa lite sneak peaks åt er här på bloggen. Och så kommer vi börja träna med Ronja mot de svåra klasserna, vilket innebär att vi skall träna på galoppombyttena och slutor och öppnor. En spännande träningssäsong ligger framför oss, så stay tuned.

Jag är så glad över att ha hittat denna underbara häst och att vi först är i början på vår gemensamma resa.
Bild (C) Martina Rosenlew

 

Film från Järvenpää

Här kommer filmen från Järvenpääs tävlingar. Som ni ser så är hon ganska spänd i den första inkomningen, men det blir bättre hela tiden. Jag skulle ha saknat mera tryck och gest i de ökade gångarterna, nu blir de för försiktiga. Och så skulle hon ha fått vara rundare och mjukare i nacken. Men överlag en hel och felfri bana, vilket var väldigt bra. Den enda riktiga missen var att hon inte ville fatta vänster galopp i byte-via-skritt bytet, för att hon var lite bakom skänkeln på grund av att hon spände sig.

Ps. Jag fick just Erik Bertrand Larssens "Bli bäst med mental träning" bok i födisgåva. Har någon av er läst den? Jag lovar att ge min egen syn på saken då jag får tid att läsa den.
 

Snabba puckar

Det känns som om tiden bara rinner iväg med föreläsningar, tenter och kandidatavhandling. Dethär veckorna i oktober kommer vara stressiga, och jag försöker verkligen få allting att gå ihop. I november blir dethär verkligen mycket lättare och då kan jag nästan garantera uppdatering varje dag, men fram tills dess blir det lite mera sporadisk. Jag har en massa bra ideer för kommande inlägg, om ni har några förslag så får ni gärna säga till.

Ronja har denhär veckan endast skrittats och så har hon fått gå ut i skogen. Hon kändes förra veckan lite sur och bitter, så när hon vaccinerades på måndag så tänkte jag att hon gått kan få denhär veckan lite vila. Igår var vi ute och åt gräs, och idag tog vi en kort skogpromenad, det var skönt för både henne och mig.

Bilder och film från tävlingarna i Järvenpää kommer upp så småningom, tills dess får ni njuta av denna bild på min allra bästa.

(C) by Martina Rosenlew

För trött för att skriva

Hej på er.

Vi har varit iväg hela dagen på tävlingar. Ronja gick riktigt fint, hon spände sig lite så jag vågade inte rida så modigt. Slutresultatet blev endå 66,5 % och vinst, så det är jag nöjd med.

Nu skall jag snart krypa in under täcket, noggrannare analys och film får ni imorgon.

Min finaste <3 Martina fotade en massa bilder på oss idag, så de kommer också upp här i något skede.

 

Piruettarbete

Det är länge sedan jag gjort vi med Ronja övat på någonting komplicerat och svårt. Mest har det varit focus på att få henne avslappnad och jämn framme. Sådant som inte är svårt, men otroligt viktigt för att få en bra grund.

Igår tänkte jag att nu höjer jag svårighetsgraden ett snäppe och så övade vi på piruettgaloppen. Ronja har lätt för att samla sig, men eftersom vi inte övat på det så har hon varken styrkan eller musklerna för att kunna samla sig bra eller längre stunder ännu.

I uppvärmningen kändes Ronja super fin. Mjuk rund nacke och helt avslappnad. Böjbar och ställbar åt båda hållena, med andra ord var hon precis sådan som jag ville ha henne.

Sedan övade jag på galoppsamlingarna. Jag började i höger varv, vilket var ett misstag då hon är lättare att samla till vänster. Till höger gjorde hon helt ok samlingar, de till vänstra var mycket mycket bättre. Där satte hon verkligen bakbenena under sig och orkade hålla sig rund och mjuk, i höger varv blev hon lite för spänd och ojämn i formen. Jag märkte också att jag måste svänga runt hennes framdel med yttre benet, precis på samma sätt som i en bakdelsvändning.

Överlag kändes Ronja helt bra i samlingarna, problemet kom efter det. Eftersom Ronja tyckte att samlingarna var svåra och jobbiga, spände hon sig lite i kroppen och jag fick inte mina halvhalter att gå igenom. Hon ger inte ennu frivilligt en tillräckligt stor samlingsgrad, vilket gjorde att jag måste samla henne med handen, vilket i sig sedan ledde till spändhet och orolighet i munnen och nacken. Detta ledde till att hon då jag sedan fortsatte med annat arbete efter samlingsjobbet, så var hon helt för tom framme och orolig i formen.

I fortsättningen kommer jag jobba henne i samlingarna så att jag endast gör korta stumppar samling, och sedan igen fokuserar på att få en stabil och avslappnad form, för att sedan gå tillbaka till samlingsjobbet. Jag tror att det kan fungera riktigt bra, och att det leder till en jämnare och mera avslappnad häst genom hela ridpasset.

Video från veckoslutets tävlingar

Här kommer film från veckoslutets tävlingar. 

Efter att jag tittat på filmen så skulle jag ha velat ha henne lite mera ännu på bakbenena, men det kommer med tiden då hon blir starkare. Huvudsaken på lördagen var att hon skulle vara avslappnad och jämn, och det är hon verkligen.

 

Tävlingar på Peuramaa den 27.9

Igår var vi iväg och tävlade med Ronja på Peuramaas föreningstävlingar. Programmet var Lätt A:10 och Ronja kändes alldeles alldeles underbar.

Efter förra tävlingen funderade jag noggrant över vad som jag kunde gjort bättre och vad som behövde utvecklas och ändras på i mina tävlingsrutiner med Ronja. Dessutom har min ridstil de senaste tre veckorna förändrats radikalt, för tillfället rider jag mera med sitsen än vad jag någonsing gjort och försöker hålla handen så stilla och mjuk som jag bara kan. Detta har resulterat i att Ronja rör sig mera avslappnad och hon verkar mera belåten än vad hon någonsing varit förrut. 

De tre nyckelordena för gårdagens ritt var därmed följande: rund, mjuk nacke, mjuka händer och ett jämnt stöd med skänklarna.

En till sak som också är ny för oss som ekipage är morgonridning. Med Carry fungerade det otroligt bra, han var bättre med mig från början på tävlingsplatsen efter det. På Ronja har jag inte prövat det förrut, men det fungerade riktigt fint. Jag red ett pass där jag endast fokuserade på att få Ronja riktigt rund i nacken, hon skulle röra sig mjuk över ryggen och böja sig lätt åt båda hållena med ett sug neråt mot tygeln. Detta gjorde jag i både trav, galopp och förvänd galopp. Inga konstigheter eller rörelser, bara leta efter en mjuk och harmonisk känsla. Ronja kändes helt okej efter ridningen, inte helt fantastisk, men riktigt bra.

I uppvärmningen på tävlingsplatsen så fokuserade jag på samma sak. Rund mjuk form, mjuka händer och ett jämnt stöd med skänklarna. Här böjde jag igenom henne lite mera då jag värmde upp helt i början, jag fokuserade på att hon skulle hållas mjuk genom hela halsen också, och inte spänna sig i mitten. 
Jag red inte igenom så mycket delar ur programmet, utan satte fokus på att hon skulle vara avslappnad. Rörelserna i sig är inget problem, dem gör hon för en 7a bara hon är avslappnad och mellan hjälperna.
Jag red endå igenom alla rörelser ett par gånger, bara så att hon hade dem i bakhuvudet förrän vi gick in på banan. Vi hade lite problem med travökningarna, dem bröt hon ett flertal gånger vilket är ganska ovanligt. Jag kände att jag själv blev lite spänd pågrund av detta, men försökte bara slappna av och rida vidare utan att inverka på henne desto meraför att få henne att hålla den avslappnade känlsna och det mjuka stödet till munnen.

Då vi kom in i manegen fick jag rida i skritt längs med ena långsidan på banan medan ryttaren före mig red. Jag skrittade henne först i ökad skritt och då den andra ryttaren kommit ungefär halvvägs i programmet samlada jag upp henne i mellanskritt. Här ville jag bara få ett bra sug till handen och en jämn form. Det fungerade fint och Ronja kändes jätte bra då jag red in på banan.

Inne på banan hann jag rida en ganska lång stund. Jag skrittade fram till domarändan, red en stund i skritt, fattade enligt min plan vänster galopp och red runt i den. Så hann jag också ta lite trav förrän domaren visslade. Ronja kändes super bra. 

Trav- och skrittprogrammet var båda super. Travökningarna blev inte så uttrycksfulla som jag skulle ha velat, jag skulle ha saknat mera energi och swung. Den första bakdelsvändingen var riktigt fin, den andra blev lite stor. Överlag kändes Ronja jätte bra och avslappnad. Detta ledde till att jag under galopprogrammet lite började spänna, för jag ville inte förstöra den fina känslan. Det resulterade i att Ronja spände sig lite galopp-trav övergångarna, då jag blev lite fast med handen. Annars var galoppen riktigt fin. Den sista halten blev tyvärr lite sned.

Överlag hade jag igår en alldeles otroligt fin känsla. Ronja lyssnade, var avslappnad, rörde sig i en vacker, mjuk och rund form och rörde sig bra framför skänkeln. Det är exakt det jag vill, så dethär upplägget tänker jag använda nästa veckoslut också.

Domarens kommentarer över helheten var:
Poängen är av denna nivå, då hästen njuter av sin uppgift. Underbara/avslappnade öron (titta på filmen imorgon, så ser ni), inget tryck någonstans. Mera finjusteringar i övergångarna, nu kommer hästen snabbare tillbaka än vad ryttaren ger efter med handen.

Resultatet blev 71,2 % och vinst.

Film från ritten kommer förhoppningsvis imorgon.

Dedär skänklarna och detdär stödet

De senaste dagarna har Ronja jobbat alldeles fantastiskt bra. Hon har varit lugn, koncenterad och faktiskt arbetat igenom hela kroppen. Och jag tror jag har funnit hemligheten till detta.

Efter min paus har jag ridit henne annorlunda. Ronja har alltid haft svårt för att hålla ärligt i form, hon spänner gärna upp nacken och hålls inte riktigt  nere på tygeln hela tiden. Samtidigt är hon väldigt orolig i munnen och jag får inte något grepp om henne. 

Min nyaste teknik för att lösa detta är att istället för att börja göra en massa med handen och lossa hit och dit, så måste jag få henne att komma bakifrån in i handen. För det är ju lönlöst att lossa och försöka mjuka upp någonting som redan är helt ostabilt och bara flyter ut åt alla håll. Så därför, från och med nu, när hon känns svår framme, så sätter jag mera tryck i henne med skänklarna. Jag håller dem runt och nära henne hela tiden, och så när jag känner att nu börjar hon bli ojämn framme så trycker jag på henne bakifrån. Och det fungerar otroligt bra. Hon tar ett stadigare tag framme bara jag kommer ihåg att hålla mina händer stilla och faktiskt erbjuda henne det stöd hon vill ha, jag kan rida med mjukare händer och hon får ingen chans att hamna bakom skänkeln.

Igår var Ronja helt super, hon var i en väldigt fin mjuk rund form och travarbetet var otroligt. Idag var hon lite spändare i halsen, jag fick inte riktigt ner henne dendär sista centimetern, men sedan igen så var galoppsamlingarna helt jätte bra. 

Imorgon blir det en tidig morgonskogstur, det är både hon och jag förtjänta av efter tre tunga, men ack så bra ridpass.

<3
(C) by Martina Rosenlew

Tillbaka i sadeln

Efter en veckas paus från ridandet p.g.a. visdomständer och kvalitetid med min bf, kunde jag idag sadla min ädle springare och rida ett pass i manegen.

Clarissa har varit alldeles underbar och motionerat Ronja efter sin bästa förmåga, och jag möttes av en glad och pigg häst. Alltid då jag haft en lite längre paus i ridandet så tar det ett par dagar för mig att komma tillbaka till känslan jag hade före pausen. Därför hade jag inga större förväntningar, utan bestämde mig bara för att fokusera på den runda formen och på att Ronja skulle hållas avslappnad och mjuk.

Början av passet var riktigt tragglig. Ronja tyckte att det var helt okej att trava lite hur som helst med ett ojämnt stöd i munnen, vilket ledde till att jag måste ta mera stöd och kontakt i munnen på henne än vad jag egentligen ville. 
I galoppen ville hon flyta ut med vänster bog, speciellt i höger varv då hon gärna bara ställde sig en massa med halsen in till höger och tryckte ut bogarna. 

Jag arbetade med att faktiskt hitta den ärliga runda formen och eftergiften i nacken. Jag ville att hon skulle vara mjuk och flexibel, kunna ställa och kontraställa utan en massa dramatik. Annars gick det fint, men kontraställningne i vänster varv är svår, så den måste vi jobba mera på. 

Annars så blev Ronja hela tiden bättre. Formen blev hela tiden stadigare och ärligara och hon började jobba över ryggen. I galoppen vällde hon lite över bogarna och ville inte riktigt vänta på mig, men allt detta borde komma tillbaka inom ett par dagar. 

Jag kommer fokusera på samma saker imorgon. Mest koncentration sätter jag på formen, på de mjuka ställningarna och på det att hon inte får välla över bogarna.

Denna formen och denna ställningen är det jag letar efter. (C) by Ida Johansson

 

Funderingar inför träningssäsongen

Igår funderade vi med en av mina stallkompisar över helhetsplaner för hästen. Vinterns träningssäsong är på inkommande, vilket betyder att under ungefär 7 månader kommer vi inte att tävla aktivt. För mig och Ronja är de sista tävlingarna i mitten av oktober, eventuellt en i november om jag ställer upp i vår förenings egna tävlingar. Men, i princip, så har vi snart framför oss en träningsperiod på ungefär ett halvt år.

För min och Ronjas del innebär det en hel del hårt arbete. Jag har inte ennu skrivit en fullständig lista eller tänk ut hur jag skall få allt uppnåt, men här är ett kort sammandrag.

1. Ronja måste fås upp i hull. För tillfället är hon i mycket, mycket bättre skick än vad hon var då hon kom hem från Danmark, men hon är fortfarande alldeles för smal. Hon måste få mera muskler i halsen och på rumppan. Jag har gjort bekantat mig med tillskottsfoder och olika sorters myslin, och jag tror jag sakteligen börjar få en överblick över vad hon behöver få mera av.

2. En rundare form genom rörelserna. Jag har noggrant studerat program på olika nivåer och faktiskt försökt förstå vad som krävs för att få höga poäng. Genomgående för alla hästar är att de rör sig i en ärligt rund form och är avslappnade. Det låter så enkelt såhär, men i verkligheten är det något helt annat. Under vintern skall jag verkligen fokusera på att få Ronja att arbeta i en avslappnad och rund form, även om vi övar på de svåra rörelserna. Då hon börjar röra sig ärligt genom kroppen och avslappnat med en rund form kommer hon också börja bygga på överlinjen och musklerna.

3. Galoppombyttena skall sättas. Efter vår sista tävling skall vi börja koncentrera oss på galoppombyttena. Jag vill att de skall börja sitta nu i början av vintern, och i slutet av vintern skall de vara klara för tävlingsbanorna. Hon skall göra dem i lugn takt, i en rund form utan vare sig skutt, hopp eller flygande hit och dit.

4. En omväxlande träningsmiljö. Förra året begränsades Ronjas träning under vinterhalvåret till antingen träning i manegen eller promenader. I år hoppas jag att jag skulle kunna träna hennes kondition och bakben mera i snödrivorna. Galoppass i ett lugnt tempo med en djup rund form i snö som är ca. 10 cm djup skulle vara alldeles alldeles perfekt. Det skulle hålla både hennes och mitt huvud fräscht.

En mera utvidgad version kommer inom kort, men dethär är redan en bra början.

(C) by Martina Rosenlew

Bilder från förra veckans tävlingar

Här kommer bilder från förra veckoslutets tävlingar. Alla bilder är fotade av Matilda Panula.
 

 

Avskalade hjälper

På tisdagen hade jag Maschas timme. Vi fokuserade endast på att få Ronja riktigt avslappnad och att rida med ett väldigt lätt stöd i handen.

Med Karino och Carry har jag kunnat rida med ett ganska starkt stöd i handen. De har båda trivats bäst med att man har en ordentlig kontakt till munnen, och jag har inte haft så förfinade hjälper med nåndera av dem. På dem har man mera kunnat bara tuta och köra.

Med Ronja är det däremot någonting helt annat. Jag har först för en liten tid sedan förstått hur känslig hon faktiskt är. Någonting så litet som att man man faktiskt svänger axlarna åt det håll man är påväg till eller det att man rätar upp handen så att tummen pekar uppåt påverkar känslan genast. Och det är dethär jag måste lära mig. Att rida med så avskalade hjälper som möjligt. 

Under timmen gjorde vi egentligen inte någonting speciellt. Vi galopperade mest på cirkel, letade efter den rätta känslan och kontakten. Sedan sökte vi efter samma känsla i den förvända galoppen och då vi minskade och förstorade cirkeln. Helt enkelt en massa grundarbete, men jag fick verkligen koncentrera mig på min egen sits och mina hjälper. Varje hjälp skall ha en funktion, och den skall vara så lätt, så lätt.

På timmen gjorde vi inget travarbete, men igår då jag red lite för mig själv så prövade jag på traven. Ronja var lite ojämn framme i formen, då hon blev stressad av att det var så trångt. Men traven som hon bjöd på var otrolig. Aldrig har jag känt att hon swingat så bra med frambenena och bogen. Jo, kanske hos Andreas i början av sommaren, men då kom swinget från att vi faktiskt aktiverade och pushade en massa. Nu kom den tack vare det att hon faktiskt var avslappnad och jobbade igenom hela kroppen.

Nyckeltankarna efter träningen:

* Förfinade hjälper. Ronja är en extremt känslig häst. Gör så lite som möjligt på ryggen.
* Håll mera i bridongen, och släpp på stången. Detta måste jag verkligen kämpa med. Med C och K gick de bäst med ett stadigt stöd på båda tyglarna, Ronja spänner sig för mycket om stången är spänd. Detta måste jag öva på fast det känns konstigt.
* Vänster hand skall vara rakt uppåt, det spelar roll. Det samma gäller axlarna. Axlarna skall ha samma ställning som du vill att bogarna skall ha. Skall bogarna gå mot höger så skall mina axlar också göra det.
* Framför allt, håll en mjuk hand. Spänn den aldrig.
* Försök räta upp dig och sitta på rumppan. Lättare sagt än gjort, men kämppa med det.

Viktiga funderingar och saker som kräver min hela koncentration. Grundsaker och små detaljer som jag inte tidigare behövt fundera på med mina två killar. Men med Ronja är det saker som påverkar någonting enormt.

Fina fina Ronja. Bilden är (C) by Ida Johansson