Det är länge sedan jag gjort vi med Ronja övat på någonting komplicerat och svårt. Mest har det varit focus på att få henne avslappnad och jämn framme. Sådant som inte är svårt, men otroligt viktigt för att få en bra grund.
Igår tänkte jag att nu höjer jag svårighetsgraden ett snäppe och så övade vi på piruettgaloppen. Ronja har lätt för att samla sig, men eftersom vi inte övat på det så har hon varken styrkan eller musklerna för att kunna samla sig bra eller längre stunder ännu.
I uppvärmningen kändes Ronja super fin. Mjuk rund nacke och helt avslappnad. Böjbar och ställbar åt båda hållena, med andra ord var hon precis sådan som jag ville ha henne.
Sedan övade jag på galoppsamlingarna. Jag började i höger varv, vilket var ett misstag då hon är lättare att samla till vänster. Till höger gjorde hon helt ok samlingar, de till vänstra var mycket mycket bättre. Där satte hon verkligen bakbenena under sig och orkade hålla sig rund och mjuk, i höger varv blev hon lite för spänd och ojämn i formen. Jag märkte också att jag måste svänga runt hennes framdel med yttre benet, precis på samma sätt som i en bakdelsvändning.
Överlag kändes Ronja helt bra i samlingarna, problemet kom efter det. Eftersom Ronja tyckte att samlingarna var svåra och jobbiga, spände hon sig lite i kroppen och jag fick inte mina halvhalter att gå igenom. Hon ger inte ennu frivilligt en tillräckligt stor samlingsgrad, vilket gjorde att jag måste samla henne med handen, vilket i sig sedan ledde till spändhet och orolighet i munnen och nacken. Detta ledde till att hon då jag sedan fortsatte med annat arbete efter samlingsjobbet, så var hon helt för tom framme och orolig i formen.
I fortsättningen kommer jag jobba henne i samlingarna så att jag endast gör korta stumppar samling, och sedan igen fokuserar på att få en stabil och avslappnad form, för att sedan gå tillbaka till samlingsjobbet. Jag tror att det kan fungera riktigt bra, och att det leder till en jämnare och mera avslappnad häst genom hela ridpasset.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti