Ridning och märkeshets

Träns från Otto Schumacher, bett från Sprenger, sadel från Hennig, sadelgjord från JH, sadelfilt, lindor och paddar från Eskadron.
Hjälm från Samshield, halsduk okänd, t-skjorta från HM, tröja från Spooks, softshell frn Kingsland, dunjacka från Kingsland, byxor från Spooks, sockor okända, stövlar från Könings, sporrar från Sprenger.

 

Snabbt ihopräknat blir dethär 9 olika märken. Om jag skulle ha funderat på hur jag satte ihop outfitten skulle jag enkelt ha kunnat få oohp typ 12 olika märken.
Om någon säger att det inte finns märkeshets i ridvärlden så har den nog levt någonstans långt ute på landet med endast sina egna hästar i stallet.

För mig är det viktigt att se bra och välvårdad ut då jag rider. På samma sätt som jag vill att mina kläder ser bra ut i vardagslivet, så vill jag att det är snygga i stallet. Argumentet att i stallet kan man klä sig i vilka trasor som helst stämmer säkert. Jag spenderar också ibland min tid i stallet i mysbyxor och slitna skor. Men om jag vill träna ordentligt, så känner jag att min motivation höjs om jag har kläder som passar Ronjas sadelfilt och lindor och som gör att jag känner migg snygg och professionell då jag tittar mig i manegespegeln.

Varför köper jag då int emina ridkläder från Hööks eller Horze, om det viktigaste är att matcha hästens utrustnings färger? Kvalitet är för mig en viktigt faktor. Med kvalitet kommer bra passform och kläder som sitter snyggt. Som exempel så vill jag att mina ridbyxor skall sitta supertajt. Om man jämför mina byxor från Hööks och mina byxor från B Vertigo så är det en så otrolig skillnad. Byxrna från hööks är redan för lösa efter endast ett halvt år, medan mina B Vertigon känns som nya varje gång jag drar dem på mig.
Och så lyssnar jag mycket på mina förebilder. Könings stövlarna köpte jag för att jag verkligen behövde nya stövlar och för att min tränare sa att de är de bästa. Det samma med sadeln. Den satt perfekt på Carry, den kändes bra och märket var högklassigt.

Jag känner inte att jag har ett osunt förhållande till märken. Jag vill se snygg och prudlig ut då jag far på träning, därför väljer jag att klä mig i kläder med bra passform och hög kvalitet. Och dessa är oftast märkeskläder. Detta stämmer inte på alla märken, jag har ett par sadelfiltar som kostat över 100 euro och de är redan noppiga. Jag kommer inte köpa av dem pånytt, eftersom de enligt mig inte håller måttet. Men oftast får man bättre kvalitet om man betalar lite mera.

Problemena uppstår då man börjar klä sig i vissa märkes klädes för omgivningens skull. När man kännner att man duger endast om man har dendär Kingsland jackan eller Samshield hjälmen. Ridning och stallet skall vara en fristad, ett ställe dit man kan komma precis som man är och bara njuta av sina kompisars och hästarnas sällskap. Om märkena börjar spela för stor roll, försvinner detta. Pressen att passa in är tyvärr väldigt hög då man är ung, och det baseras ofta på kläderna eftersom det är ett enkelt sätt att visa tillhörighet. Jag är mycket för att problemen löser sig med tiden, då man blir lite äldre. Att man kan lära sig någoting från alla livsskeden. Men om man tydligt blir mobbad för att man inte har dendär Kingsland mössan så är det inte bra. Mina tips är att man kan fundera på hur du kan göra det bästa av situationen. Fixa ihop en snygg outfit med kläder från billigare märken. Sök på HM, Gina Tricot eller Hööks. Har du en snygg helhet kommer du redan långt. Är det fast på att ha en viss stils mössa eller vantar? Kanske din mamma eller mormor är bra på att sticka. Gör din egna variant av Kingslandmössan. Kanske du kan spara ihop pengar till märkesplagge. Kanske du kan hjälpa till i trädgården eller tvätta bilen för en liten peng. Förklara för de vuxna hur det ligger till och att du skulle behöva lite pengar.
Men det allra viktigaste är att du har lite skinn på näsan. Bara för att någon har en viss mössa eller tröja gör den inte till en bättre ryttare. Hästarna bryr sig inte om vad du har på dig. Du kommer inte automatiskt klara sig bättre på timmen bara för att du har på dig ett par märkesbyxor. På en tävling är det inte den som har snyggast outfit utan den som visar upp sin häst bäst som vinner. Kom alltid ihåg det och jobba hårt för att bli en bättre ryttare. För du vill att människor skall se upp till dig för att du får den svåraste hästen i stallet att gå super bra, och inte för att du är klädd i Kingsland och Pikeur från topp till tå.

Under sommaren fick jag ofta höra att jag kan inte ha så fin utrustning för att jag är en så dålig ryttare. Bakom dethär ligger säkert rädslam för att andra skall tala bakom ryggen på en, säga att "hon har så fin utrustning, men hon rider så dåligt. Helt onödigt att hon har så fin utrustning". Det är lite samma som om någon får en jätte fin häst fast hon inte rider så bra. Reaktionen baserar sig oftast på avundsjuka. Här är felet absolut inte i ryttaren som har den fina utrustningen, utan hos den som talar illa eller tänker elakt. Fin utrustning är inte bort från någon. Tycker du något är snyggt skall du få bära det oberoende av om du är nybörjare eller professionell. Någon kanske talar illa om dig bakom din rygg, men de är bakom dig för en orsak. Om du inte beter dig som om du skulle vara en bättre ryttare bara för att du har en märkeshjälm eller märkesbyxor, kommer människor inte heller behandla dig som så. Och om de endå gör det, så är det baserat på avundsjuka och såna människor lönar det sig att lämna bakom sig.

Så, ja. Det finns märkeshets i stallet. Men det är upp till dig själv vad du gör av det. Låter du de dryga tonåringarna i stallet påverka dig, eller sätter du istället ner din tid på att bli bäst på hästryggen. Hitta kompisar som inte bryr sig om varifrån dina ridbyxor eller din mössa är, men få inte dåligt samvete om du har en märkesjacka. Du är i stallet för att trivas, och alla trivs vi på olika sätt.