Jag saknar dig. Varje minut, med hela mitt hjärta. För allting var så lätt då. Då, när du var här. Nu står jag här, i startgropparna till mitt nya äventyr. Med någon som jag inte känner. Men som jag hoppas blir min nya vän. Men jag är endå osäker. Det är så mycket som jag måste lära mig, så mycket som kommer krävas av oss. Av mig. Och henne.
Så snälla. Jag ber dig. Kan du hjälpa mig? Leda mig där uppifrån. Puffa mig åt rätt håll. Det behöver inte vara lätt. Och det behöver inte gå fort. Det enda jag hoppas är. Att du ser till att vi inte tappar bort oss.
Tack. Tack för allting. För att du alltid fanns där. För att du alltid gjorde ditt bästa, även då du inte skulle ha behövat. Att du alltid ställde upp för mig. För att du lärde mig allting, som jag nu kan. För att du lärde mig vad det betyder att vara ett lag. Att räkna med den andras svagheter och kompletera upp dem med ens egna styrkor. Att faktiskt bita ihop och jobba då det känns motigt. Tack för att du var du. Jag älskar dig så.
 |
♥
VastaaPoista